Riskkonstruktioner

Enligt SBR är en riskkonstruktion definierad som ”En konstruktion där det är känt att det erfarenhetsmässigt finns väsentliga fel med påtaglig risk för fukt- och mögelskador”.

Trots den ödesmättade definitionen finns det många riskkonstruktioner som inte har några skador. Det finns exempel på villor i samma kvarter som har samma typ av riskkonstruktion. I en villa kan det ha uppmätts låga fuktvärden och inga synliga skador i den uppreglade golvkonstruktionen, medan det var hög fuktighet och mögelpåväxt i grannens golvkonstruktion.

För att utröna förekomst av fukt- och mögelskador i en riskkonstruktion krävs en konstruktionskontroll och fuktmätning. Jag har lång erfarenhet och kompetens av dessa uppdrag.

 

Exempel på riskkonstruktioner

 

Läs mer om fukt och mögel innan du läser om riskkonstruktionerna.

 

Uteluftsventilerad krypgrund/torpargrund/plintgrund

I majoriteten av alla uteluftsventilerade grundläggningssätt finns någon typ av fukt- eller mögelskada. Att den relativa fuktigheten i en krypgrund, torpargrund eller plintgrund överstiger kritisk fuktnivå på 75% relativ fuktighet beror på följande:

 

  • Markfukt

Blöt mark på tomten (lera, jord) ger ökad fuktighet i grunden.

 

  • Vattenskada

En vattenskada i golvbjälklaget ger ökad fuktighet i grunden.

 

  • Påverkan av utomhusluft

En uteluftsventilerad grundläggning är oftast som fuktigast i juli-september. Detta beror på att fukt strävar efter utjämning. Under varma sommardagar är ånghalten utomhus relativt hög. Denna luft når krypgrunden via ventilerna. Då det är betydligt svalare i krypgrunden sker en uppfuktning av grunden. En generell tumregel är att den relativa fuktigheten ökar med 5% för varje grad som temperaturen sänks.

 

Allmänt:

Torpargrunder var det enda grundläggningssättet fram till att källarhus började byggas i början av 1900-talet. Plintgrunder är en vanlig grundläggning för fritidshus. Ett par av Sveriges största husleverantörer använder idag krypgrunder vid nyproduktion. Dessa grunder är har dock fuktsänkande åtgärder (ångspärr, tätade kantbalkar, avfuktare, isolering etc.) och räknas därför inte som riskkonstruktioner.

 

 

Isolerade golvkonstruktioner på betongplatta eller på källargolv

Från 50-talet fram till 90-talet var det vanligt att bygga en isolerad golvkonstruktion på en oisolerad eller tunt isolerad betongplatta. Betongplattan gjöts ofta på ett lager makadam utan isolering eller fuktskydd under betongplattan. I och med detta möjliggörs en fuktvandring från mark via betongplattan, vilket kan ge förhöjd fuktighet och mögelpåväxt på organiskt material ovanför betongplattan.

 

En uppreglad golvkonstruktion byggdes genom att reglar och isolering sattes på betongplattan innan ”övergolvet” monterades. På 70-talet ersattes ibland reglarna och isoleringen med cellplastskivor och därmed var den flytande golvkonstruktionen uppfunnen. Konstruktionen räknas ändå som riskabel, eftersom syllar och byggspill är i kontakt med den oisolerade betongplattan. Ofta förekom ingjutningsreglar som stampades ned i betongplattan vid gjutningen. Snickarna använde ingjutningsreglar för att infästa reglarna och för att bygga en jämn golvkonstruktion. Då dessa är nedtryckta i betongplattan riskerar fuktigheten i ingjutningsreglarna att bli högre än i den övriga konstruktionen.

 

Många hus från främst 60- och 70-talet innehåller syllar och golvreglar av rötskyddsimpregnerat virke. Vissa impregneringsmedel från den tiden kan ge en kraftig kemisk lukt som upplevs i bostaden. Lukten kan även fastna på ytskikt, inredning, kläder etc.

 

Det förekommer även problem med golvkonstruktioner (utan isolering och reglar) på oisolerade betongplattor. Limmade plastmattor eller trägolv som ligger direkt på betongplattan kan få fukt- och mögelskador om fuktigheten i betongplattan överstiger kritisk fuktnivå på 75% relativ fuktighet.

Utreglade källarväggar

Risk för fukt- och mögelskada finns i källarväggskonstruktioner där träreglar eller isolering ligger i kontakt med källarväggens insida. Det beror dels på fukttransport från marken genom källarväggen och dels på att isoleringen av väggen kyler källarväggens insida, vilket ger förhöjd fuktighet.

Under 70- och 80-talet grundlades vissa hus med källare och suterräng uppbyggda av prefabricerade EW-element. Dessa konstruktioner innehåller utreglade källarväggar och bör alltid undersökas noggrant då skadefrekvensen är hög.

Vindsutrymmen utan ångspärr i vindsbjälklaget

Då ångspärr/plastfolie inte finns under vindsisoleringen kan fukttillskott från bostaden skapa förhöjd fuktighet och till och med kondens mot underlagstak och takstolar. En äldre vind som i många år har fungerat bra, kan få skador om förutsättningar förändras. Detta kan exempelvis vara tilläggsisolering av vindsbjälklag, försämrad ventilation, nytt värmesystem etc.

Våtutrymmen

En normallång dusch innebär att 100 liter vatten rinner ner på golvet. Detta ställer stora krav på tätskiktet!

Idag finns omfattande branschregler och höga krav ställs på entreprenörer vid renovering av ett våtutrymme. Fråga alltid efter kvalitetsdokument/våtrumsintyg vid en renovering! Där framgår ifall renoveringen är utförd enligt branschregler, vilka tätskikt som har använts samt om entreprenören har rätt behörigheter.

Före 1988 fanns inga branschregler för våtutrymmen. Branschreglerna har sedan utvecklats och förändrats genom åren.

Under en överlåtelsebesiktning utför jag alltid fuktindikering för kontroll av vattenskador. Jag kontrollerar tätskiktets skick, eventuella brister i och kring golvbrunnen, golvfallet, rörgenomföringar, blandare samt anslutningar till WC-stol och kommod. Allt för att utröna ifall det finns brister som innebär risk att en vattenskada kan uppstå.